specialdreams

Första flygresan på 5h mot Doha, Qatar. En kvinna en bit framför mig satt hela tiden och såg på olika vackra svartvita filmer från 50-talet. Jag såg på Finding Nemo. Det kändes passande.

Efter en mellanlandning i Doha i 2h, kom vi på ett herrans trångt och packat flyg på 4h till Male, Maldivernas huvudstad.

Där sprang vi omkring och letade efter vårat sjöflygplan som skulle ta oss till Kuredu.

Atoller. Tusentals. Från sjöflygplanet.Det vackraste som finns att se på.

Och så äntligen. Kuredu. Bästa platsen på planeten.

Lycklig faster och kusin.

Lyckliga fötter.

Papi.

Det finns inte precis vägar på Kuredu. De flesta Hotellet/Resorts har en egen ö på Maldiverna, likaså Kuredu. Så vägar behövs inte. Det finns bara dessa stigar i djungeln, och arbetarna tar sig omkring på rostiga små cyklar.

Våra bungalows. Man har en trädgård i badrummet. Halva är utan tak. Det härligaste som finns att duscha och lyssna på fåglarna.

Den närmaste strumpor/skor vi kom på två hela veckor. Sand.

Umm. Ja. Vi är lite sådär Evelina och jag.

Allihop minus pappa. Faster Yvonne, jag, Yvonnes man Peter, kusin Evelina, mami.

Bästa gungan i universum.

Snäckor.

Mor och far. För tredje gången på samma lilla ö.

Djungel. Som sagt. Träd med luftrötter som hände ner från grenarna och kittlade en på huvudet när man gick förbi.

Jag läste mycket. The Boat av Nam Le, och Kärlekens Historia av Nicole Krauss.

Och dök såklart. Jag och pappa.

Snorklade gjorde vi allihop.

Ett mystiskt vrak som fanns vid korallrevet till Kuredu.

Havssköldpaddorna var överallt. De bodde en familj på ca 35 alldeles runt Kuredu. Vi simmade också med Mantor/djävulsrockor (!) med en bredd på ca 2-6 meter mellan vingarna (en simmade 20cm under magen på mig!), Ornate Eagle Rays, revhajar, diverse bläckfiskar, muränor, och andra rockor. Men vi filmade mest med undervattenskameran, så tyvärr har jag inte så mycket bilder att visa från det.

Ibland regnade det. Och då menar jag verkligen regna. Ungefär som i tv-serien ''Lost'' för er som sett den. Ena sekunden lite disig himmel bara, sedan från ingenstans öppnar himlen sig utan förvarning och det känns mer som om man är under vatten än på land. Mer vattendroppar än luft ungefär. Det blev ett antal skrik (''rädda kaaameeraaaaan och min ipooood!'') och löpning i ljusets hastinghet till nånstans med tak.

Men jag älskar regn.

En av dykarbåtarna vi var ute med så mycket.

Detta gjorde vi mest ändå. Hängde på pool-däcket och skrattade. Pappa och min faster sköt lime och oliver på varandra. Jag och Evelina sprang omkring och fjantade oss. Drack annanasjuice och mangojuice. Sånt man gör.

Testade mitt ej-fullframe-objektiv på min fullframe-kamera. Det blev riktigt kul. Runda bilder.

Åkte på en "Sunset cruise" fast det inte blev någon sunset. Men jag hade trevligt ändå!

Och vi såg delfiner. Som jag inte lyckades få en bra bild på.

De två sista kvällarna var de bästa.

Sedan var det den 19 december och vi var tvungna att sätta oss på sjöflygplanet tillbaka till Male. Lämna denna ö. Jag grät.

Male. 
Sedan var jag för trött och deprimerad för att ta mer bilder på de 12h det tog att ta sig tillbaka till Stockholm. Trånga jobbiga plan och 4h mellanlandning i Doha, Qatar.

Sedan tillbaka i Sverige igen den 20 december, och ett snöigt Stockholm, för en tågresa hem, och de bästa två veckorna i mitt liv tog slut.

---