Men vi fryser tillsammans, två benrangel skallrar i takt.

Blått+lila+gult.
Göteborg.


I'm the hero of this story, I don't need to be saved.

Men ändå är det det enda jag gör. Och det enda jag kommer göra en vecka framöver. Studying. Projektarbete och annat sånt där som försöker ta livet av en. Kaos. Helvetet. Adjö.
Så här var lite bilder på ingenting bara för att nåt skulle hända här.
Men med våren kommer alltid inspirationen tillbaka som är obefintlig varje vinter. Det är så denna flicka fungerar. Död på vintern, full av liv och inspiration på sommaren.


He is coming from a part of hell where lightning blue eyes don't go down well.


I follow you, deep sea baby

Gick ner för att besöka havet med mor och far. Men det fanns bara is.
Så långt ögat kunde nå.
Men jag hörde fåglar när jag vaknade imorse, så hoppet om lite vår finns ändå. Kanske bestämmer mig för att vakna ur mitt ide snart. Vem vet.


Oh solitude I'm doing fine, I dance along with my head high.





Don't come up to me and say you like it. We go out dancing, I don't want to be bothered, just want to be bothered with real love.


Jag tror bestämt att jag kan vänja mig vid detta.


It makes me want to blow the candles out, just to see if you glow in the dark.

DeTogÄntligenUtMinTandställningImorseSåJagHarHaftEttLeendePåMittLillaFejsHelaDagen.
Jag känner inte igen mig. Men jag tänker le ändå. För att jag kan.


Control



Det är hemskt att jag inte sett denna filmen innan. Jag förstår verkligen inte varför, nu när jag faktiskt sett den. Den mest känslofyllda film jag någonsin sett. Jag älskar den i all sin hemskhet och sorglighet. Se den.

Control - en film av Anton Corbijn, om geniet Ian Curtis och Joy Division.


RSS 2.0