When there's a doubt in your mind, 'Cause you think all the time. Framing rights into wrongs, Move along.
16/365
Detta är Lapposand. Viken där jag växt upp. Spenderat alla mina somrar här. Känner bergen bättre än jag känner mig själv. Jag kan varje möjlig väg upp och ner över bergen, varje klippa. Vilken sten som är säker på att gå på och vilken som inte är det. Det finns inget ställe jag känner mig mer som mig själv på. Dessa berg är mitt hem. Ville få in det i en bild.
15/365
Jag fick det att snöa i skogen en blåsig junidag. Hade hur kul som helst. Och blev helt vit. Skogen också. Och min stackars kamera. Men herregud så kul det var.
Hade en ganska lat dag, så jag bestämde mig för att göra en produktiv bild. Och det blev det. Ganska ansträngande att få rätt mängd mjöl-poff. Faktiskt.
Vad jag älskar mest med fotografi är att det är så terapeutiskt. Jag kan vara på hur dåligt humör som helst (som jag var denna dag) och bara gå ner till havet eller cykla till skogen, fota vad jag känner för, och bara sådär, så känner jag mig som mig själv igen.
14/365
Matilda tog studenten. Och efteråt åskade det och regnade som om någon planerade att sänka Hönö i havet. Så jag tänkte jag skulle ta ett regn-foto. Men icke. Det blev bara skit. Så tänkte jag att jag velat ta bild i pappas vedförråd ett bra tag, så där hamnade jag, frustrerad och frusen. Har typ ett hata-älska-förhållande till denna bilden.
13/365
Dag 13 indeed. Kunde inte få till nåt som jag ville ha det.
Flängde hit och dit hela dagen och hade nästan ingen tid innan solen gck ner.
Natalie tog studenten också. Oh my, känns som förra året vi började förskolan tillsammans. Vad hände?
12/365
Åt glass på fotolektionen och hoppade sedan på ett tåg till Stenkullen. Evelina prov-sminkade mig inför balen och sen hade vi det bara mysigt när min faster kom hem. Hon visade perukerna och sjalarna hon fått från sjukhuset. Så fina. Hon en av de bästa personerna jag vet min faster.
Önskar jag hade tagit med kameran på tåget. Så fint landskap på vägen dit.
11/365
Var nästan inte hemma på hela dagen. For hit och dit, och till kära Frida som tog studenten. Hon fick stipendium för bäst betyg på hela skolan. Helt otrolig flicka.
10/365
Stressig dag, stressig vecka. Första dagen på min sista riktiga skolvecka på gymnasiet.
Var och klippte mig hos min kära moster också.
9/365
Mors dag. Var hos mormor med mamma hela dagen. Satt på hennes veranda i solen och åt ost och kex och drack vin.
Har ingen aning om vart detta projekt är påväg. Jag verkar bara göra vad jag känner för just för tillfället. Just denna dag kände jag för vitt, och byggde en mini-studio med ett enormt vitt papper som reflexskärm för ljuset.
8/365
Fick äntligen båten i vattnet efter världens äventyr (fastnade i en tamp med propellern typ två meter efter att vi fått i båten). Sen tog jag och pappa en tur till Hönö Huvud, en holme med de mest fantastiska bergsformationerna. En av de bästa platserna på planeten.
7/365
Himla seg dag. Sov i solen på balkongen efter skolan, och efter det hade jag varken energi eller lust att ta bild. Men tvingade mig själv. Sprang upp i bergen vid havet och väntade på att ljuset skulle bli rätt. En fotografs fredagskväll. Haha.
Cause I need freedom now. And I need to know how to live my life as it's meant to be.
6/365
Jag är så lycklig. På förmiddagen fick jag ett mail som sa att jag blivit antagen till Yrkesfotograf-programmet på Yrkeshögskolan i Göteborg. Åh så lycklig jag är. Det är mindre än två veckor kvar till studenten och jag har en framtid efteråt.
5/365
Hade en sån stark sommarkänsla hela dagen. Promenerade ner till havet efter skolan och upptäckte att ALLA var nere och badade. Typ hela Hönö. Var nära på att hoppa i med kläderna på själv. Så himla varmt.
4/365
Kort dag i skolan, så jag åkte hem och åkte till slingan (naturområde på hönö) och fotade. Min första ide fungerade inte på grund av att hela skogen var fylld med alla myggor i universum samlade, och alla jagade efter mig. Visste inte att jag smakade så gott. Efteråt var jag helt slut av allt springade och viftande, så jag orkade inte plugga fast jag borde ha gjort det. Detta projekt har dåligt inflytade på mitt skolarbete.
3/365
Gick omkring hela dagen och trodde jag skulle få värmeslag. Senare på kvällen kom åskan och skakade hela huset precis när jag fotat färdigt.
2/365
Hur varm dag som helst. Gick omkring i skogen med Frida och fotade. Ramlade in i en taggbuske och skrapade upp ben och händer. Men var glad ändå.
Hur varm dag som helst. Gick omkring i skogen med Frida och fotade. Ramlade in i en taggbuske och skrapade upp ben och händer. Men var glad ändå.
I'm just 19 and suckers dream. I guess I thought you had the flavour. Just 19 and dream obscene. With six months off for bad behaviour.
1/365
Kl 9.02 idag fullgjorde jag mitt 19e varv runt solen. 19 år den 19e maj.
Och började dagen med att springa ner till havet i regnet för att ta min första bild på mitt 365 days projekt.
Jag ville ha en bild som verkligen var ''jag''. Och det finns ingenstans jag känner mig mer som mig själv än vid havet. I vinden. Precis såhär.
Jag tror inte jag laddar upp en bild varje dag här på bloggen (det blir lite mycket spam för er), utan kanske ett inlägg varje vecka eller så med den veckans bilder. Men de kommer upp (ungefär) varje dag på min deviantArt och min Flickr. Kanske inte laddar upp varje dag om jag har ont om tid, men det viktiga är att jag tar en bild varje dag. Alltså inte tar en bild från en annan dag och laddar upp bara för sakens skull. Det pajar liksom hela meningen med projektet.
Nu måste jag göra i ordning mig. Mormor kommer snart med tårta, och sen ska jag ut på krogen och dansa rumpan av mig med mina kära vänner. (minus mina två bästa vänner som envisas med att bo långt bort.)
Don't sit down 'cause I've moved your chair.
I ett litet litet vitt kuvert, kom en liten liten födelsedagspresent, som blev ett stort stort leende. Från världens bästa Sebastian! Födelsedagspresent i förväg, men ändå. TAKK!
(En fjärrkontrolls-utlösare till kameran för er som inte ser)
På min födelsedag ska jag nämligen starta ett projekt, "threehundredandsixtyfive days". Ta en bild varje dag hela mitt nittonde levnadsår. Mest för att jag behöver få tummen ur röven och fota alla ideer jag faktiskt har, och för att nitton är speciellt för mig, trots att det inte är det för andra. Jag fyller nitton den nittonde maj, och refrängen på min favoritlåt Special Needs av Placebo går "I'm just nineteen and suckers dream, I guess I thought you had the flavour, Just nineteen and dream obscene, with six months of for bad behaviour, remember me, special needs" (titeln på bloggen kommer faktiskt också där ifrån, "remember me through flash photography and screams, remember me, special dreams".)
Hur som helst passar denna födelsedagspresent bättre än bäst till det, eftersom jag tänker ta mestadels självporträtt. Och såhär kul kan man ha med den.
(En fjärrkontrolls-utlösare till kameran för er som inte ser)
På min födelsedag ska jag nämligen starta ett projekt, "threehundredandsixtyfive days". Ta en bild varje dag hela mitt nittonde levnadsår. Mest för att jag behöver få tummen ur röven och fota alla ideer jag faktiskt har, och för att nitton är speciellt för mig, trots att det inte är det för andra. Jag fyller nitton den nittonde maj, och refrängen på min favoritlåt Special Needs av Placebo går "I'm just nineteen and suckers dream, I guess I thought you had the flavour, Just nineteen and dream obscene, with six months of for bad behaviour, remember me, special needs" (titeln på bloggen kommer faktiskt också där ifrån, "remember me through flash photography and screams, remember me, special dreams".)
Hur som helst passar denna födelsedagspresent bättre än bäst till det, eftersom jag tänker ta mestadels självporträtt. Och såhär kul kan man ha med den.
She said "love is watching someone die". So who's gonna watch you die?
Den första sommardagen, hos farmor och farfar.
Det var så varmt att jag och Evelina inte orkade annat än att ligga på en filt på den enorma gräsmattan bakom huset. Farfar tyckte det såg precis ut som somrarna när vi var små.
Det var så varmt att jag och Evelina inte orkade annat än att ligga på en filt på den enorma gräsmattan bakom huset. Farfar tyckte det såg precis ut som somrarna när vi var små.
Så han hämtade det gamla indiantältet vi brukade leka med, för att liksom göra bilden komplett.
Men det kom en kusin med nyinförskaffat skägg och störde.
Så vi gick ut på promenad.
No privacy på toalettbesöken.
I'm the runner, he the rebel. I'm the daughter waiting for you, I follow you deep sea baby.
Att gå till havet en molnig kväll.
Det var kallt och jag hade några galar (''fiskmåsar'', ursäkta min ömål, men jag klarar verkligen inte att säga ''fiskmåsar'') + några tyskar (eller var de engelsmän?) som fiskade på andra sidan viken som åskådare. Det blåste inte, så jag fick kasta med håret sådär igen. Måste sett intressant ut. Det tyckte galarna i alla fall.
Hade denna spelandes i mitt huvud när jag tog bilderna: Lykke Li – Come Near. Tycker den passar till. Lyssna.
Hade denna spelandes i mitt huvud när jag tog bilderna: Lykke Li – Come Near. Tycker den passar till. Lyssna.
I hope you step on a lego. You horrid creature.
Farväl projektarbete. Faktiskt! Trodde aldrig det skulle ske. En sistaårselevs värsta mardröm är över. Men när hela klassen satt där idag och hjälpte varandra, bara timmar innan projektets deadline, kände jag att jag faktiskt längtar till studenten ändå. Jag har haft 3 otroliga år på Mimers Hus som vänt upp och ner på mitt liv, med en klass jag älskar. Men jag känner att jag är färdig med gymnasiet ändå. Inte bara att gymnasieåren är färdiga med mig, utan att jag också är färdig med dem.
"Hur långt man än har kommit, är det alltid längre kvar." -J.Berg.
Nu ska jag försöka fota mer när det inte är så mycket plugg kvar.
"Hur långt man än har kommit, är det alltid längre kvar." -J.Berg.
Nu ska jag försöka fota mer när det inte är så mycket plugg kvar.
PS. Kent – Jag är inte rädd för mörkret. <-Bästast. DS.
I used to say "just follow your heart". But my heart always lead me in circles.
I söndags tog jag min kamera och gick ut i skogen själv. Hoppades kunna fota lite för mig själv men blev ständigt avbruten av pensionärspar och småbarnsfamiljer med hundar som strosade förbi och tyckte nog mest jag var ganska konstig.
Jag hittade en stor koja någon filur byggt någon gång. Vågade dock inte gå in, det skulle kännas som om jag bröt mig in i någons hem.
Måste sett intressant ut när en liten blond flicka med röda skor stapplade ut ur skogen med stor kamera runt halsen medan hon drog ur både barr, kvistar och löv och jagvetintevad ur sitt lockiga hår.
Never gonna break, never gonna break.
Alltså. Nog för att jag lyssnat på albumversionen av Minnesota, WI mer gånger än det finns siffror att räkna med, men detta. Qäwöiikwrfjmc. Herrejävlar. Jag ryser hela jag. Till och med tårna.
Jag trodde inte det gick att göra den bättre än albumversionen. Ack så fel jag hade.
Någon måste gå med mig i sommar på Way Out West och se denna genialiska man och hans band.
If people were rain, I was drizzle and she was a hurricane.
En lördag eftermiddag kan man dra med en Linnea ut i skogen och trassla in henne i grenar. Fast det visade sig att mitt hår hade en betydligt större talang för att trassla in sig. Och hela jag trasslade in mig i en tall som Linnea fick dra mig ur. Jag hade barr lite var stans. Spännande.
Take it all away and let me go back. Erase yesterday.
"I can't think again. Not ever again.
I don't know if you've ever felt like that. That you wanted to sleep for a thousand years. Or just not exist. Or just not be aware that you do exist. Or something like that. I think wanting that is very morbid, but I want it when I get like this. That's why I'm trying not to think. I just want it all to stop spinning."
I don't know if you've ever felt like that. That you wanted to sleep for a thousand years. Or just not exist. Or just not be aware that you do exist. Or something like that. I think wanting that is very morbid, but I want it when I get like this. That's why I'm trying not to think. I just want it all to stop spinning."
The Perks Of Being A Wallflower by Stephen Chbosky.
Caught up in the sea. All went in the sea. If only if only. If only If only.
Bon Iver, James Blake – Fall Creek Boys Choir
En lampa, en gardin, en kamera. Ont i huvudet.
Här var det väldigt tyst. My apologies.
En lampa, en gardin, en kamera. Ont i huvudet.
Här var det väldigt tyst. My apologies.
Hur långt man än har kommit, är det alltid längre kvar.
Kent – 999
Hör på den. Den går på repeat i mitt huvud och mina hörlurar. Kan den utantill redan efter knappt två dygn.
Att Joakim Berg alltid lyckas skriva ord som går rakt igenom hjärtat på mig då. Bästa poeten i universum.
All respect to you Mr Berg.
Hör på den. Den går på repeat i mitt huvud och mina hörlurar. Kan den utantill redan efter knappt två dygn.
Att Joakim Berg alltid lyckas skriva ord som går rakt igenom hjärtat på mig då. Bästa poeten i universum.
All respect to you Mr Berg.
London 20-23.03.2012
Efter världens kaotiskaste morgon (Daniel upptäckte 2h innan planet skulle gå att hans internationella id-kort inte gällde i storbrittannien, och körde gärnet till polishuset för att skaffa tillfälligt pass, och kom rusandes in på flygplatsen 7 min innan gaten stängde.) så satt vi äntligen på ryan airs mikroskopiska plan, ihopträngda som sardiner i en ask. Men det var soligt, alla var glada och chockade över att Daniel hunnit, och det var fin utsikt.
Sedan landade vi och hamnade på ett tåg och sedan tunnelbana in mot London.
Lämnade av väskorna på vandrarhemmet, slängde i oss en fantastiskt god indisk lunch och åkte iväg till BBC där vi gick på rundtur ett par timmar. Satt i sportstudior och soffor där superkändisar suttit och annat.
Sedan sprang vi omkring på något stort shoppingcenter där de drack champagne bland Gucci och Prada affärerna, och bestämde att det inte riktigt var våran grej, och åkte till Oxford Circus och Picadilly Circus istället.
Sedan blev det onsdag och vi var för snåla för att ta Sightseeingbussen och gick ca en mil runt hela London istället. Från St Paul's Cathedral.
Maria Julia Daniel. Evelina Alexandra Jag.
Var turist-iga och sprang över en motorväg och hoppade över ett staket.
Över The Millennium Bridge.
Och till Shakespeare's The Globe.
Sedan gick vi längs South Bank sisådär en 4km där det fanns massa fint att se på innan vi tog oss över Westminister Bridge.
Pose.
Baksidan av Westminister Abbey. Jo men visst såhär ser baksidan av mitt hus också ut.
Sedan gick vi genom St James' Park där det kryllade av tama ekorrar, gigantiska pelikaner och fåglar med fjädrar på fötterna.
Sedan hälsade vi på vid Buckingham Palace. Sånt man gör en vanlig onsdag.
Sedan gick vi och åt och hann gå omkring på Oxford Street igen ett tag, och shoppade fysiskt-omöjligt-billigt på Primark hann vi också en kvart innan de stängde 22.00 på kvällen.
Sedan gick vi och åt och hann gå omkring på Oxford Street igen ett tag, och shoppade fysiskt-omöjligt-billigt på Primark hann vi också en kvart innan de stängde 22.00 på kvällen.
Sedan var det torsdag och vi tillbringade förmiddagen på Brook House Sixth Form College där vi höll en redovisning om Sveriges kultur, var med på lektioner, och lärde Engelsmännen sjunga och dansa "Små Grodorna". Talet gick bättre än jag ens vågade hoppas, och vi hade så sjukt kul.
Alltså, Daniel ahhah..
Sedan åkte vi till Camden Lock Market. Jag har aldrig sett ett ställe så fyllt av grejor-, färger-, affärer- och folk från alla världens hörn.
Och ett så foto-vänligt ställe. 213902092 bilder.
Babes parking on the pretty Moroccan chairs. Gorgeous zone.
Sedan åkte vi till Oxford Circus. De andra åkte dit för att shoppa. Jag åkte dit för att träffa Sebastian som (WHAT ARE THE ODDS?!) var i London under samma dagar som vi! Vi gick omkring i musikaffärer med hans kompis Marius och var glada över att i alla fall få ses en liten stund. Sedan skulle de på teater med klassen och jag och min klass gick och åt. Och sprang ännu en gång in på Primark och shoppade i ljusets hastighet en kvart innan de stängde. Sedan åkte vi tillbaka till vandrarhemmet, men jag hann möta Sebastian på Kings Cross i tio min och få en hejdåkram.
För sen var klockan elva-tolv nånting och vi försökte desperat få ner allt vi shoppat i väskorna. Kaos ingen sett maken till över hela golvet i sovsalen.
Jag somnade vid ett kanske. De andra somnade knappt alls tror jag. Sedan ringde klockan 3.55. Ja, 3.55. Vi åkte taxi och tåg i sömnen till Stansted Airport och klantade till oss så vi var tvungna att springa som galningar genom hela (enorma) flygplatsen medans de ropade "flight to Gothenburg 6.55, FINAL CALL". Men vi är hann. Fast vi fick lite spridda platser i planet. Men vi hann.
Jag och Daniel somnade på varandra i ett hörn en timme eller nåt. Sedan landade vi ett soligt Göteborg.
Sen jag kom hem har jag mest sovit. Ganska förståeligt kanske.
Men herregud vilken resa. Så mycket vi hann på så lite tid. Och så otroligtjävlakuuuul vi haft! Oförglömligt precis som jag visste att det skulle vara.
Jag och Daniel somnade på varandra i ett hörn en timme eller nåt. Sedan landade vi ett soligt Göteborg.
Sen jag kom hem har jag mest sovit. Ganska förståeligt kanske.
Men herregud vilken resa. Så mycket vi hann på så lite tid. Och så otroligtjävlakuuuul vi haft! Oförglömligt precis som jag visste att det skulle vara.
Åh just det. Vi tog en tur till Hogwarts också.
They made a statue of us, and put it on a mountain top. They made a statue of us, our noses have begun to rust.
Us - Regina Spektor
Imorgon lyfter ett flyg mot London från Säve flygplats. Där sitter jag och några från min Engelska C -klass. Jag, Daniel, Julia, Evelina, Alexandra och en till tjej, + vår lärare. Där ska vi springa omkring tills fredag. Åka röda turistbussar, besöka BBC, ta en titt på Shakespeares "the Globe", gå vilse på Camdens Market, och spendera en dag i ett Sixth Form College där vi ska hålla tal för en klass om Sveriges kultur. Det pirrar i magen både över hur kul vi ska ha, och över det där talet.
Kameran med alla tillbehör tar upp 70% av väskan, så bilder blir det allt.
Jag har en känsla av att detta kommer bli en oförglömlig resa.
Kameran med alla tillbehör tar upp 70% av väskan, så bilder blir det allt.
Jag har en känsla av att detta kommer bli en oförglömlig resa.
